Idag har jag, som tidigare nämnt, besökt min mormor. Det är så oerhört härligt att svänga upp på infarten och se det idylliska huset, lugnet från fåren och den mäktiga vyn över vattnet.
  Fick ett varmt välkomnande utav Zeb, mormors pointer som hon egentligen borde ha slutat göda för länge sedan. Jag saknar honom oerhört mycket mellan gångerna vi är där, första gången vi stötte på varandra var han fyra och imorgon fyller han hela tio år. Jag är fascinerad över det, eftersom veterinärens utlåtande var att han hade lungcancer och inte skulle leva mer än max två år till från det att han fyllde fem.
  Min moster var också på besök. Jag vill inte ens tänka på hur länge sedan det var jag träffade henne senast. Snacka om att vi inte har någon alls sammanhållning i släkten. Hon hade en ny kille i alla fall, ovanligt. Jag tror hon har varit gift tre eller fyra gånger, jag har hunnit träffa alla hennes män och fick nu bekanta mig med en ny. Han hade tydligen barn också, så woah. Nu har jag kusiner, vi kanske inte är blodsrelaterade men de finns där!
  Mormor började även älta på om att det kanske var dags för mig att träffa min riktiga morfar. Jag visste inte ens att han levde så det var en viss spänning i hennes ord. Det är dock ingenting jag behöver, Thure är min morfarsfigur och han duger utmärkt.

Två nya besked alltså, två nya mansfigurer, det är ganska coolt.