Sweet misery
Nu, när jag efter sex månader börjar lära mig att stå på egna ben igen märker jag också vart min vänner står.
Under mitt "dåliga halvår" har jag varit alldeles för naiv för att inse att jag kanske börjar glida ifrån folk markant. Några av vännerna jag har förväntat mig mest från har inte märkt någonting över huvudtaget vilket har gjort att jag sällan eller aldrig har haft någon att gå till och under många moment övervägt att sjunka till den nivån att jag skulle kunna ta mig till en psykolog. Andra har skinit upp, hjälpt mig ur träsket och fått mig att se framåt.
Samtidigt vet jag inte hur jag ska agera, är i en sådan sits där jag antingen måste våga kliva fram och ta en oerhört jobbig diskussion eller bara låtsas som att det regnar. Regn-delen är mest my thing just nu, då jag rusar nerför memory lane och inser att jag verkligen inte vill förlora vad jag har. Men å andra sidan kanske de bra stunderna redan har fått sin tid och det är dags att promenera vidare längst efter lyckans allé, in i ett nytt liv med nya möjligheter.
Dilemma, dilemma. Hur löser man det utan att såra andra och utan att göra ännu djupare ärr på sig själv?
Under mitt "dåliga halvår" har jag varit alldeles för naiv för att inse att jag kanske börjar glida ifrån folk markant. Några av vännerna jag har förväntat mig mest från har inte märkt någonting över huvudtaget vilket har gjort att jag sällan eller aldrig har haft någon att gå till och under många moment övervägt att sjunka till den nivån att jag skulle kunna ta mig till en psykolog. Andra har skinit upp, hjälpt mig ur träsket och fått mig att se framåt.
Samtidigt vet jag inte hur jag ska agera, är i en sådan sits där jag antingen måste våga kliva fram och ta en oerhört jobbig diskussion eller bara låtsas som att det regnar. Regn-delen är mest my thing just nu, då jag rusar nerför memory lane och inser att jag verkligen inte vill förlora vad jag har. Men å andra sidan kanske de bra stunderna redan har fått sin tid och det är dags att promenera vidare längst efter lyckans allé, in i ett nytt liv med nya möjligheter.
Dilemma, dilemma. Hur löser man det utan att såra andra och utan att göra ännu djupare ärr på sig själv?
Kommentarer
Trackback