Måste ta en paus i städningen för att berätta detta...
  Skulle precis gå från mitt rum till garderoben (rummet intill) när jag upptäcker att lampan till övervåningen tänds. Jag fryser skräckslaget fast i backen men tänker sedan att mamma säkert har låtit installera en timer.
  När en halvt obekant mansröst sedan ropar "Hallå" klarar inte min paranoida sida av mer. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, ville skrika men undvek det. Hade han haft en kniv så hade han reagerat mer mot min skräckslagna sida.
  Går istället mot trappen och tittar ner. Till min förvåning möts jag av ett moln av cigarettdoft och där bakom står min pappas kompis Tomas. Han hade släppt in sig själv eftersom det bara är jag hemma och var lite förvirrad över att min käre far inte var i hemmet.
  Efter en liten kort konversation om vilka idioter han tyckte dem var som promenerar till gammelstad så gick han in i hallen och sa hej då.

Det är det läskigaste jag har varit med om på länge...