Sitter och inväntar umgänge, ska dra mig iväg någonstans med Sussi och hänga med lite folk så att jag får någonting intressant att göra ikväll. Just nu lyssnar jag på snoddas, Winnerbäcks gamla proggband. Jag gör det med spänning och lycka, var väldigt intressant att höra lovesång med en elgitarr i bakgrunden istället för den sköna akustiska stämningen som annars uppkommer. Men jag klagar inte, absolut inte... Det var spännande faktiskt, snoddas kan jag lyssna på fler gånger.
  Idag är jag glad, folk har avundats min exstas och charmighet. Hoppas det håller i sig länge för bättre kan det inte bli.